källkritikens- & Viralgranskarens dag

Bild

Den 13 mars uppmärksammar man vikten av att lära sig att använda sig av källkritik när man är ute på internet.

Det är viktigt att inte tro på allt man hör och ser, utan alltid granska källorna kritiskt.

Spridningen av falska nyheter och ”alternativa fakta” blir allt vanligare, inte minst på nätet. Vi måste alla bli bättre på att kolla upp saker som vi ser och delar i våra flöden – på källkritik helt enkelt.

På Kulturhuset i Stockholm uppmärksammar man därför Källkritikens dag den 13 mars tillsammans med Viralgranskaren på tidningen Metro. Måndag 13 mars.

För skolklasser under dagen och öppet för allmänheten från klockan 18. Skolpasset mellan klockan 13.30 och 15.00. Ta del av med info om dagen via deras Facebooksida.

Med hjälp av tidningen Metro har man tagit fram något som heter Viralgranskaren där de finns massa material kring hur man kan arbeta kring källkritik.

Här har jag även samlat material kring arbetet kring källkritik.

Bild

På sidan Digitala lektioner hittar du färdiga källkritikslektioner för alla grundskolans elever. Det finns lektioner både på introduktionsnivå som ger en grundläggande förståelse för vad digital källkritik är samt fortsättningslektioner med praktiska övningar där eleverna får lära sig hur man kritiskt granskar till exempel webbplatser och bilder. Här finner du lektioner för åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9.

Första hjälpen för källkritik på internet.

Första hjälpen för källkritik på internet Vad är syftet med källan? Fundera! Vilken typ av källa? Text Bild Film Ljud Animation I vilket sammanhang är källan publicerad? ​
Bild

Statens mediaråd finns material kring Källkretik.

Källkretik på nätet och vad säger barnkonventionen?
Är det sant?

Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är att både hon och reportern Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

I sex avsnitt via UR får vi ta del av källkritik, ämnade för 10 – 12 år får vi lära oss mer om källkritik, reklam, nyheter, att fuska med bilder, tjejer och killar i media och att vara på internet.

Bild

Via den fejkade hemsidan Åsneryd kan man arbeta med källkritik och informationssökande med elever från åk 4.

Här berättar Bibblabella hur de har arbetat med hemsidan.

Bild

Natur och Kultur delar med sig av praktiska tips på hur du tillsammans med din klass (åk 3-6) kan arbeta med källkritik och källor här

Materialet är kostnadsfritt och riktar sig för åk 3-6 år.
I folder innehåller de lektionsförslag och tillhörande kopieringsunderlag där du får praktiska tips på hur du kan arbeta med källkritik med dina elever.Man kan antingen hämta hem foldern eller beställa hem folders gratis.

Bild

Skolbibliotekarien på Årstaskolan har skapat en Mikportal.

MIKportalen är en sajt där de samlat uppgifter och material för att arbeta med grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation. Alla dessa delar faller inom ramen för MIK.

Här tar de upp vikten av källkritik som riktar sig till de yngre barnen.

Även tidningen Bamse tar upp i tidningen Bamse nr 2 (2017) om källkritik och lögner på internet.

Samt sidan Serier i undervisningen har tagit fram diskussionsfrågor och annat material kopplat till Bamse tidningen som går att finna här.

Bild

​Råd 1: Prata med en vuxen. Om du stöter på något på nätet som du funderar över eller oroar dig. Prata med en vuxen om det.

BildRåd 2: Förklara de roliga. Många vuxna har svårt att förstå varför vissa saker på nätet är roligt – försök förklara för dem!

Bild

​Råd 3: Man får ångra sig. Tänk på att du alltid har rätt att ångra dig. Även om du har lovat att vara med på något, skicka en bild eller vara vän med någon så kan du alltid ta tillbaka löftet och säga nej. Så känn efter: Känns de här bra i kroppen? Är det här du vill? Om inte: Säg nej.

Bild

​Råd 4: Anmäl om du blir kränkt! Anmäl om du ser något som du tycker är olämpligt. Ta reda på var och hur man anmäler i den app eller tjänst som du använder. Anmäl absolut om du blir kränkt eller mobbad. Anmäl också om du ser någon annan blir kränkt eller mobbad. Till exemplet om DI ser något rasistiskt. Ta hjälp av en vuxen.

Bild

​Råd 5: Visa detta. Visa den här artikeln för dina vuxna och be dom läsa.
Bild

Jag har även skapat en lista på böcker om berättelser och fakta om livet på nätet. Möjligheten finns att själva lägga till fler böcker om man märker av att de saknas någon.



Och Barnensbibliotek har tagit fram en affich med böcker med temat ”Livet on Line”.
Bild Nätpratet ser inte lika ut för alla. För alla är olika. Men oavsett ditt barns ålder och intressen, eller din egen förkunskap, kan du lära dig mycket genom att ställa frågor. Därför har man tagit fram ett batteri med frågekort att använda i samtalet. Frågorna kan ställas av både vuxna och barn, och ni väljer själva hur många kort ni behöver för just ert nätprat.

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *