källkritikens- & Viralgranskarens dag
Den 13 mars uppmärksammar man vikten av att lära sig att använda sig av källkritik när man är ute på internet.
Det är viktigt att inte tro på allt man hör och ser, utan alltid granska källorna kritiskt.
Spridningen av falska nyheter och ”alternativa fakta” blir allt vanligare, inte minst på nätet. Vi måste alla bli bättre på att kolla upp saker som vi ser och delar i våra flöden – på källkritik helt enkelt.
På Kulturhuset i Stockholm uppmärksammar man därför Källkritikens dag den 13 mars tillsammans med Viralgranskaren på tidningen Metro. Måndag 13 mars.
För skolklasser under dagen och öppet för allmänheten från klockan 18. Skolpasset mellan klockan 13.30 och 15.00. Ta del av med info om dagen via deras Facebooksida.
Med hjälp av tidningen Metro har man tagit fram något som heter Viralgranskaren där de finns massa material kring hur man kan arbeta kring källkritik.
Här har jag även samlat material kring arbetet kring källkritik.
På sidan Digitala lektioner hittar du färdiga källkritikslektioner för alla grundskolans elever. Det finns lektioner både på introduktionsnivå som ger en grundläggande förståelse för vad digital källkritik är samt fortsättningslektioner med praktiska övningar där eleverna får lära sig hur man kritiskt granskar till exempel webbplatser och bilder. Här finner du lektioner för åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9.
Första hjälpen för källkritik på internet.
På Statens mediaråd finns material kring Källkretik.
Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är att både hon och reportern Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.
I sex avsnitt via UR får vi ta del av källkritik, ämnade för 10 – 12 år får vi lära oss mer om källkritik, reklam, nyheter, att fuska med bilder, tjejer och killar i media och att vara på internet.
Via den fejkade hemsidan Åsneryd kan man arbeta med källkritik och informationssökande med elever från åk 4.
Här berättar Bibblabella hur de har arbetat med hemsidan.
Natur och Kultur delar med sig av praktiska tips på hur du tillsammans med din klass (åk 3-6) kan arbeta med källkritik och källor här
Skolbibliotekarien på Årstaskolan har skapat en Mikportal.
MIKportalen är en sajt där de samlat uppgifter och material för att arbeta med grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation. Alla dessa delar faller inom ramen för MIK.
Även tidningen Bamse tar upp i tidningen Bamse nr 2 (2017) om källkritik och lögner på internet.
Samt sidan Serier i undervisningen har tagit fram diskussionsfrågor och annat material kopplat till Bamse tidningen som går att finna här.
Råd 2: Förklara de roliga. Många vuxna har svårt att förstå varför vissa saker på nätet är roligt – försök förklara för dem!
Jag har även skapat en lista på böcker om berättelser och fakta om livet på nätet. Möjligheten finns att själva lägga till fler böcker om man märker av att de saknas någon.
Nätpratet ser inte lika ut för alla. För alla är olika. Men oavsett ditt barns ålder och intressen, eller din egen förkunskap, kan du lära dig mycket genom att ställa frågor. Därför har man tagit fram ett batteri med frågekort att använda i samtalet. Frågorna kan ställas av både vuxna och barn, och ni väljer själva hur många kort ni behöver för just ert nätprat.
