Spelar läsningen någon roll?

Den 8 september firar vi Internationella läskunnighetsdagen!

UNESCO deklarerade redan 1965 dagens datum som den internationella läskunnighetens dag och allt sedan dess har skolor, organisationer och samhällen runt om i världen firat dagen med syfte att öka medvetenheten kring vikten av en god läskunnighet hos världens befolkning.

Mats Myrberg professor i specialpedagogik och Ingvar Lundberg professor i psykologi menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

När man börjar på lågstadiet har man i genomsnitt 7000 ord i sitt ordförråd och om man inte regelbundet läser eller lyssnar till böcker och texter så har man som 17-åring bara mellan 15000 och 17000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot har läst eller lyssnat på böcker, tidningsartiklar och andra texter regelbundet så är ordförrådet påfyllt med minst 50000 ord vilket alltså är början för ett gott vuxenliv.

Så stor skillnad kan också läsningen göra!

Här har jag skapat en affisch med inspiration från boken “Läscoachens ABC : Att bygga och coacha fram läshunger” av Maria Björsell. Fakta hämtad från Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet och Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet.

Från nybörjarläsare till bokslukare!

Att kunna läsa med flyt är inget krav för att bli en aktiv läsare, men det underlättar. I början av läsutvecklingen är den inre motivationen, läslus ten, ofta hög. Glädjen är stor när barnet knäckt läskoden och den nya världen öppnar sig. Men för att behålla läslusten behöver barnet förstå det hen läser. För det krävs ett bra ordförråd och en viss läshastighet. God läshastighet kommer med ortografiskläsning och går bara att få genom övning.

Den mödosamma läsklättringen

Barnets läsutveckling kan liknas vid att klättra uppför Mount Everest. Först när barnet har bestigit berget är hen en bokslukare som självmant prioriterar läsning. För att kunna klättra behöver hen en ryggsäck, pack ad med färdigheter som bland annat fonologisk medvetenhet och ord förråd.

Dessutom behövs ett stort eget driv, “grit”, för att orka klättra/läsa. Forskning har visat att det krävs cirka 5 000 timmars läsning för att bli en läsare med flyt och bra ordförråd. Flyt i läsningen ger visserligen inte automatiskt läsförståelse, men det underlättar.

5 000 timmar kan låta oöverstigligt. Under sin läsklättring kommer barnet periodvis att uppfatta läsningen som trög och jobbig. Därför behöver hen träna och förstärka sitt LQ, sin läsförmåga, närsomhelst och överallt. Det är självklart en fördel om lässtunderna kan göras lustfyllda, eftersom läslekar och repetition behöver ske både i och utanför skolan. I och med elevernas olika förutsättningar utanför skolan har fritidshem men här ett viktigt kompensatoriskt ansvar.

Fritidshem och klubbverksamheter har en unik möjlighet att erbjuda läsande miljöer med aktiva läsande förebilder. Tillsammans med skolan och föräldrar kan de skapa läsintresse och hålla intresset vid liv.

Väck ditt barns läslust!

Läskunnighet är en avgörande drivkraft för utveckling och grunden för allt lärande. Läs- och skrivkunnighet skapar en positiv spiral, där läskunniga föräldrar är mer benägna att sända sina barn till skolan och ge dem möjligheten till utbildning.

Via affischen “Så väcker du ditt barns läslust” kan du få lite tips på hur du väcker dina barns läslust via denna affischen som kan användas i klassrummet, i skolbiblioteket eller under ett föräldramöte eller på annat allmänbildande sätt.

Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter.

Detta kan göras med hjälp av Läsugglans lässtrategi.

Elevernas läsförståelse kan utvecklas och förbättras för att bättre förstå texternas innehåll behöver de använda sig av olika lässtrategier.

Goda läsare använder automatiskt olika strategier för olika texter och sammanhang.

Alla elever kan bli goda läsare genom att läsa mycket och träna på olika strategier.

Med hjälp av Läsugglans lässtategi lär sig eleverna att förutspå, att ställa frågor och sammanfatta texten.

Läsugglans lässtrategi gör att eleverna får en bättre läsförståelse och ökad läsglädje.

Utifrån författarna Magnus Ljunggren och Helena Bross ”10 tips för att få barn att läsa” och Bonnier Carlsen, har jag skapat denna affisch med dessa 10 tips.

Här kan ni ta del av några av tipsen:

Läs böcker du också – Barn gör som vi vuxna gör, läs själv för det är så mysigt!

Fortsätt att läsa högt – Skapa trevliga högläsningsstunder redan när barnen är små. Då lär sig barnen att det finns så mycket roligt och spännande i böckernas värld. Och sluta inte att läsa högt när barnet börjat läsa själv!

Läs boken först, sen ser ni filmen – Prata med varandra om skillnader och likheter, vad ni gillade och inte gillade.

Detta är en affisch som passar för alla målgrupper och passar att smycka klassrummet, som skolbiblioteket samt att visa under ett föräldramöte.

Att hålla läsintresset vid liv

Elevens medvetenhet om sin situation påverkar hens läsutveckling. De elever som kommer igång med sin egen läsning upplever läsglädje och vill läsa mer. De elever som inte känner läsglädje tappar lätt motivationen. Istället hittar dessa elev på metoder för att undvika egen läsning, något som inom läsforskningen kallas Matteuseffekten. De elever som har god läsförmåga läser gärna och mycket, samtidigt som de svaga läsarna undviker lästräningen, och gapet mellan de starka och svaga läsarna vidgas.

Inspirera, bekräfta och belöna

När läslusten sjunker är det pedagogens ansvar att förebygga och hjälpa eleven att förstå och analysera handling, budskap eller fakta. Det är lika viktigt att pedagogen ger stöd i det här stadiet som i början av elevens läsutveckling. Pedagogen behöver inspirera och bekräfta eleven genom att läsa tillsammans med hen och visa intresse för hens läsutveckling.

Ibland kan någon form av yttre motivation vara motiverad, för att elev en ska orka kämpa vidare med läsningen. Vissa barn kan behöva en liten belöning efter varje lässtund, medan andra vill ha positiv förstärkning när de har läst ut en bok. Varje elev är unik, och sättet att stärka inre motivation måste vara lika unikt. Läscoachen använder sig av coach ande förhållningssätt för att hjälpa eleven att hitta sin väg.

Texten är hämtad från boken “Läscoachens ABC : Att bygga och coacha fram läshunger” av Maria Björsell.

Vad är läsning och läsfärdighet?

Läsfärdighet består av två delar: avkodning och språkförståelse.

Avkodning handlar om läsningens tekniska del: hur språkljuden sätts samman till ord och hur språkljuden representeras av bokstäver och tecken.

Språkförståelse handlar om ordförråd, begrepp och om att kunna dra slutsatser och tolka sammanhang.

Vad kan du som förälder göra för att främja läsningen?

Att läsa högt för sina barn är väldigt givande och bygger en bra grund för läsningen och läsförmågan. Så läs böcker för barnen! Gör det till en daglig rutin att läsa, kanske i samband med nattningen eller vilan på dagen. Förutom en mysig och rogivande stund där det kan få plats sånt som annars inte får plats så utmanar högläsning barnets intellekt. Att läsa är att abstrahera, de vill säga förstå att saker kan existera i andra rum, för andra människor och i olika tidsepoker.

Det här händer vid högläsning?

När man läser högt för sitt barn uttalar man orden mer precist och tydligt än man gör i dagligt tal och barnen hör dig använda en annans ord, meningsbyggnad och språk. Det i sig kan hjälpa barnet i sin språkliga utveckling.

Barnet exponeras för nya ord och det berikar ordförrådet.Genom högläsning kan barnet ta del av berättelser och fakta som det annars inte har läsförmåga att inhämta själv. Som förälder kan du alltså hjälpa ditt barn att nå världar det ännu inte klarar nå själv.

Genom att barn inser att de genom att tolka bilder och bokstäver kan få uppleva saker på egen hand väcks lusten att lära sig konsten att läsa. De flesta barn är väldigt fascinerade av läsningens mysterium.

Barnet övar upp sin koncentration och uppmärksamhet när det lyssnar till högläsning. På kuppen lär de sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, en handling och ett slut.

De inre bilderna och föreställningarna blir fler och man kan abstrahera fler och fler saker och berätta om sina upplevelser och förstå andras situationer.

Den 3 februari är det högläsningsdagen!

Högläsnings tips!

Jag har samlat högläsningstips för förskolebarn, förskoleklassbarn,lågstadiet,mellanstadiet och högstadiet alla bokrecensioner som passar som jag anser passar som högläsningsböcker.

Men bilderböcker då?

När barnen är små har de inte tålamod nog att bara sitta och lyssna till ord, de har helt enkelt inte förmåga att skapa bilder inne i sina egna huvuden för att berättelsen ska få liv. De behöver bilder att titta på för att överbrygga de abstrakta lästa orden till bilder inne i huvudet.

Att förstå hur bilder kan ersätta verkliga objekt är avancerad tankeverksamhet! Att läsa av och tolka bilder kräver också träning, så fortsätt med bilderböcker även sedan barnet lärt sig läsa. Genom att exponeras för mycket bilder bygger barnet upp en repertoar av bilder som kan hjälpa barnet att tolka sammanhang och förstå omvärlden.

Tala om bilderna och starta ett samtal kring vad barnet ser i bilden. Få barnet att sätta sina egna ord på vad de ser. Börja prata om det barnet först tittar på och fråga t.ex “Hur känner du nu?”, “Vad tror du händer sen?” eller “Vad kan ha hänt innan?”. Gå sedan vidare till en annan del i bilden, kanske nåt som händer i utkanten eller i bakgrunden. Titta på bilder om och om igen, ofta ser man nya saker eller nyanser. Tänk också på vilka bilder du vill prägla in hos barnen, barn är mycket perceptiva och formas lätt.

Det är aldrig för tidigt att börja läsa för ett litet barn. Redan vid sex månaders ålder kan barn koppla ihop bilder med ord. Och forskning visar att de barn man läser högt för, får ett större ordförråd och har senare oftast lättare att lära sig läsa och skriva.

Så det är aldrig för tidigt att börja läsa och bygga ordförrådet. Men det är heller aldrig för sent!

Heja på och fortsätt utveckla läsningen!

När barnen själva lär sig läsa är det viktigt att uppmuntra och heja på läsutvecklingen. Första steget är att knäcka koden och det i sig kan vara olika svårt för olika barn, men sedan är det också viktigt att man står bredvid och uppmuntrar läsning – all typ av läsning.

Utgå från barnets intresse och lust. Släpp dina egna gamla favoriter och käpphästar. Vill barnet bara läsa serietidningar – fine!

Vill det bara läsa fantasy och ratar dina förslag om Anne på Grönkulla och Det blåser på månen – helt ok!

Läsning är frihet, så att tvinga ett barn att läsa en bok är inte ett framgångsrecept för ökad läslust.

Läs recensioner. Prata med barnbibliotekarier och utnyttja kunskapen som finns i bokhandeln.

Men för att orka läsa behövs läskondis och vi behöver vara många som hjälps åt. Här kan du ta del av fem tips för att få upp ditt barns läskondis.

(Videon är skapad av Lärarstiftelsen)

Fortsätt med högläsning långt upp i åldrarna!

Fortsätt med högläsningen långt upp i åldrarna! Barn behöver få känna glädjen i att klara av enkla böcker själva, men för att växa som läsare behöver de samtidigt ha språk- och innehållsmässiga utmaningar.

När barnet har ett hyggligt eget flyt i läsningen kan man växel läsa och läsa varannan sida (el vartannat stycke) för att både få högläsningens fördelar och få barnet att träna på att läsa högt själv. Uppmana barnet att försöka hänga med i texten när du läser och ta vid när du pausar.

Ordförrådet byggs som en snöboll – ju fler ord man har desto fler plockar man upp på vägen.

Här har jag samlat en lista på böcker som passar som klassuppsättning för grundskoleelever inom det olika årskurserna, samt tipsar om böcker som man kan beställa gratis som klassuppsättning.

Bilderbokstips!

Här läser 2 åriga Adrian bilderboken “Bojan och tunnelbanan” som ni kan läsa mer om här.

Här har jag samlat alla bokrecensioner som jag anser ingår under kategorin bilderböcker.

Sidan Svenska Barnboksakademin har tagit fram 17 argumenterande själ och hyllning till barnboken. Tillsammans med text och bilder som kan skrivas ut som 18 stycken affischer som man kan ta del av genom att trycka på bilderna på sidan av Svenska Barnboksakademins hemsida.

Det finns även en lärarhandledning tillgänglig att ladda ner här.

Själva utställningen En hyllning till barnboken finns på 15 olika språk och kan laddas ner här.

För att se till att eleverna lånar böcker på rätt nivå, kan de använda sig av femfingertestet. Testet innebär att eleverna läser en slumpmässig sida ur boken de är intresserade av, och sätter upp ett finger för varje ord som är svårt att läsa eller förstå. Blir det ett finger är det en enkel bok, men om det blir fem fingrar – är den för svår.

Tipset kommer från skolbibliotekarien Cilla Dalén och är hämtat ur ABC-klubbens magasin.

Varför är serieromaner så viktigt?

Många av oss kämpar med att få barn och unga att läsa en bok då och då. Men hur många böcker vi än presenterar, är det svårt att få dem att älska böcker. De väljer att titta på en teveserie eller spela ett dataspel istället. Då finns det serieromaner!

Bilderna stärker läsförståelsen!

En fullständig förståelse för berättelsen i en serieroman når man bara genom att läsa både text och bild. Först skummar läsaren igenom bilderna på ett uppslag och får en överblick av vad som händer. Det lockar till läsning och driver snabbt berättandet framåt. Sedan går hen tillbaka och läser orden och får en djupare förståelse för vad som händer. Detta gör att serieromaner är utmärkta för unga att läsa på egen hand. De kan läsa in berättelsen genom bilderna och sedan gå tillbaka till den korta texten för att stämma av att de uppfattat allting rätt.

Forskning visar att serier kan öka läsglädje hos barn, särskilt hos dem som har lite svårare för att läsa, dessutom visar att läsande av serietidningar för barn att ta sig an avancerade text. Forskningen visar också att serier får barnen att lära sig och använda mer avancerade ord som de normalt inte skulle använda.

Här kan ni läsa mer om varför serieromaner är bra.

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om att använda sig av serier i undervisningen. Där jag även delar med mig av tips på olika grafiska serier samt böcker som är utformade i liknande serieformat.

Locka till läsning med skrämmande böcker

Lärare och bibliotekarier vittnar om hur eleverna fastnar och slukar flera böcker i rad om zombies, vampyrer, spöken eller andra rysligheter. Pirret i magen håller i sig, kanske är lampan tänd ibland om natten, men läslusten är väckt och förhoppningsvis lever den kvar livet ut.

Barn och unga vill läsa skräckböcker. Skräckböcker kan sänka tröskeln till läsningen genom att de unga känner igen läskiga historier eller karaktärer. Vissa skräckböcker har till exempel filmatiserats, vilket innebär att eleverna känner igen boken innan de ens börjat läsa den. Dessutom är skräckböcker ofta spännande i början av boken vilket får läsaren att vilja läsa vidare.

I boktema inlägget “Skrämmande böcker” tipsar jag om olika skrämmande böcker för olika åldrar.

Jag har även skrivit ett blogginlägg om hjälpmedel vid läsning och skrivning.

Jag har även skrivit ett blogginlägg där jag recenserar olika bok appar.

Här har jag samlat ett blogginlägg för att fira barnboksveckan,men det går lika bra att använda under Internationella Läskunnighetsdagen och Världsbokdagen.