Spelar läsningen någon roll?

Den 8 september firar vi Internationella läskunnighetsdagen! UNESCO deklarerade redan 1965 dagens datum som den internationella läskunnighetens dag och allt sedan dess har skolor, organisationer och samhällen runt om i världen firat dagen med syfte att öka medvetenheten kring vikten av en god läskunnighet hos världens befolkning.

Professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

När man börjar lågstadiet har man i genomsnitt 7000 ord i sitt ordförråd och om man inte regelbundet läser eller lyssnar till böcker och texter så har man som 17- åring bara mellan 15000 och 17000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot har läst (eller lyssnat på) böcker, tidningsartiklar och andra texter regelbundet så är ordförrådet påfyllt med minst 50000 ord vilket alltså borgar för ett gott vuxenliv.

Så stor skillnad kan också läsningen göra!

Vad är läsning och läsfärdighet?

Läsfärdighet består av två delar: avkodning och språkförståelse.

Avkodning handlar om läsningens tekniska del: hur språkljuden sätts samman till ord och hur språkljuden representeras av bokstäver och tecken.

Språkförståelse handlar om ordförråd, begrepp och om att kunna dra slutsatser och tolka sammanhang.

Vad kan du som förälder göra för att främja läsningen?

Att läsa högt för sina barn är väldigt givande och bygger en bra grund för läsningen och läsförmågan. Så läs böcker för barnen! Gör det till en daglig rutin att läsa, kanske i samband med nattningen eller vilan på dagen. Förutom en mysig och rogivande stund där det kan få plats sånt som annars inte får plats så utmanar högläsning barnets intellekt. Att läsa är att abstrahera, de vill säga förstå att saker kan existera i andra rum, för andra människor och i olika tidsepoker.

Det här händer vid högläsning.

När man läser högt för sitt barn uttalar man orden mer precist och tydligt än man gör i dagligt tal och barnen hör dig använda en annans ord, meningsbyggnad och språk. Det i sig kan hjälpa barnet i sin språkliga utveckling.

Barnet exponeras för nya ord och det berikar ordförrådet.Genom högläsning kan barnet ta del av berättelser och fakta som det annars inte har läsförmåga att inhämta själv. Som förälder kan du alltså hjälpa ditt barn att nå världar det ännu inte klarar nå själv.

Genom att barn inser att de genom att tolka bilder och bokstäver kan få uppleva saker på egen hand väcks lusten att lära sig konsten att läsa. De flesta barn är väldigt fascinerade av läsningens mysterium.

Barnet övar upp sin koncentration och uppmärksamhet när det lyssnar till högläsning. På kuppen lär de sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, en handling och ett slut.

De inre bilderna och föreställningarna blir fler och man kan abstrahera fler och fler saker och berätta om sina upplevelser och förstå andras situationer.

 

Högläsnings tips!

Jag har samlat högläsningstips för förskolebarn, förskoleklassbarn, lågstadietmellanstadiet och högstadietalla bokrecensioner som passar som jag anser passar som högläsningsböcker. 

Men bilderböcker då?

När barnen är små har de inte tålamod nog att bara sitta och lyssna till ord, de har helt enkelt inte förmåga att skapa bilder inne i sina egna huvuden för att berättelsen ska få liv. De behöver bilder att titta på för att överbrygga de abstrakta lästa orden till bilder inne i huvudet.

Att förstå hur bilder kan ersätta verkliga objekt är avancerad tankeverksamhet! Att läsa av och tolka bilder kräver också träning, så fortsätt med bilderböcker även sedan barnet lärt sig läsa. Genom att exponeras för mycket bilder bygger barnet upp en repertoar av bilder som kan hjälpa barnet att tolka sammanhang och förstå omvärlden.

Tala om bilderna och starta ett samtal kring vad barnet ser i bilden. Få barnet att sätta sina egna ord på vad de ser. Börja prata om det barnet först tittar på och fråga t.ex “Hur känner du nu?”, “Vad tror du händer sen?” eller “Vad kan ha hänt innan?”. Gå sedan vidare till en annan del i bilden, kanske nåt som händer i utkanten eller i bakgrunden. Titta på bilder om och om igen, ofta ser man nya saker eller nyanser. Tänk också på vilka bilder du vill prägla in hos barnen, barn är mycket perceptiva och formas lätt.

Det är aldrig för tidigt att börja läsa för ett litet barn. Redan vid sex månaders ålder kan barn koppla ihop bilder med ord. Och forskning visar att de barn man läser högt för, får ett större ordförråd och har senare oftast lättare att lära sig läsa och skriva.

Så det är aldrig för tidigt att börja läsa och bygga ordförrådet. Men det är heller aldrig för sent!

Heja på och fortsätt utveckla läsningen!

När barnen själva lär sig läsa är det viktigt att uppmuntra och heja på läsutvecklingen. Första steget är att knäcka koden och det i sig kan vara olika svårt för olika barn, men sedan är det också viktigt att man står bredvid och uppmuntrar läsning – all typ av läsning.

Utgå från barnets intresse och lust. Släpp dina egna gamla favoriter och käpphästar. Vill barnet bara läsa serietidningar – fine! Vill det bara läsa fantasy och ratar dina förslag om Anne på Grönkulla och Det blåser på månen – helt ok! Läsning är frihet, så att tvinga ett barn att läsa en bok är inte ett framgångsrecept för ökad läslust. Läs recensioner. Prata med barnbibliotekarier och utnyttja kunskapen som finns i bokhandeln.

Fortsätt med högläsningen långt upp i åldrarna! Barn behöver få känna glädjen i att klara av enkla böcker själva, men för att växa som läsare behöver de samtidigt ha språk- och innehållsmässiga utmaningar.

När barnet har ett hyggligt eget flyt i läsningen kan man växel läsa och läsa varannan sida (el vartannat stycke) för att både få högläsningens fördelar och få barnet att träna på att läsa högt själv. Uppmana barnet att försöka hänga med i texten när du läser och ta vid när du pausar.

Ordförrådet byggs som en snöboll – ju fler ord man har desto fler plockar man upp på vägen. Här har jag samlat en lista på böcker som passar som klassuppsättning för grundskoleelever inom det olika årskurserna, samt tipsar om böcker som man kan beställa gratis som klassuppsättning.

Bilderboks tips!

Här har jag samlat alla bokrecensioner som jag anser ingår under kategorin bilderböcker.

Sidan Svenska Barnboksakademin har tagit fram 17 argumenterande själ och hyllning till barnboken. Tillsammans med text och bilder som kan skrivas ut som 18 stycken affischer som man kan ta del av genom att trycka på bilderna på sidan av Svenska Barnboksakademins hemsida.

Det finns även en lärarhandledning tillgänglig att ladda ner här.

Själva utställningen En hyllning till barnboken finns på 15 olika språk och kan laddas ner här.

Varför är serieromaner så viktigt?

Många av oss kämpar med att få barn och unga att läsa en bok då och då. Men hur många böcker vi än presenterar, är det svårt att få dem att älska böcker. De väljer att titta på en teveserie eller spela ett dataspel istället. Då finns det serieromaner!

Bilderna stärker läsförståelsen!

En fullständig förståelse för berättelsen i en serieroman når man bara genom att läsa både text och bild. Först skummar läsaren igenom bilderna på ett uppslag och får en överblick av vad som händer. Det lockar till läsning och driver snabbt berättandet framåt. Sedan går hen tillbaka och läser orden och får en djupare förståelse för vad som händer. Detta gör att serieromaner är utmärkta för unga att läsa på egen hand. De kan läsa in berättelsen genom bilderna och sedan gå tillbaka till den korta texten för att stämma av att de uppfattat allting rätt.

Forskning visar att serier kan öka läsglädje hos barn, särskilt hos dem som har lite svårare för att läsa, dessutom visar att läsande av serietidningar för barn att ta sig an avancerade text. Forskningen visar också att serier får barnen att lära sig och använda mer avancerade ord som de normalt inte skulle använda.

Här kan ni läsa mer om varför serieromaner är bra.

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om att använda sig av serier i undervisningen. Där jag även delar med mig av tips på olika grafiska serier samt böcker som är utformade i liknande serieformat.

 
 

Jag har även skrivit ett blogginlägg om hjälpmedel vid läsning och skrivning. 

Här läser jag i en bok app för mina gudbarn.

Jag har även skrivit ett blogginlägg där jag recenserar olika bok appar.

Här har jag samlat ett blogginlägg för att fira barnboksveckan, men det går lika bra att använda under Internationella Läskunnighetsdagen.

Här har Lärarhjälpen tagit fram en tydlig affisch kring ämnet: ”Gör läsningen någon skillnad?”

Här har Bonnier Carlsen tagit fram en lästrappa affisch.

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *