~ ”Året är 1941. Vera är 10 år och bor i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg) i republiken Ryssland i Sovjetunionen. Andra världskriget har pågått i snart två år när Tyskland inleder Operation Barbarossa och anfaller Sovjetunionen. Leningrad är ett av målen. För människorna i staden förändras tillvaron bit för bit. Alla deltar i mobiliseringen, också Vera och hennes jämnåriga. Veras pappa skickas till fronten, hennes mamma hamstrar mat, hennes storasyster gräver skyttegravar och hennes skola görs om till sjukhus. Tyskarna kommer allt närmare. Staden utsätts för bombanfall och granateld.
I början av september är Leningrad omringat. Belägringen, som ska komma att vara i nästan 900 dagar, har inletts. Maten i staden ransoneras men ransonerna blir allt mindre och mindre. Här får läsarna följa Vera från krigsutbrottet i juni 1941, genom den allt kallare och matfattigare vintern.
Under den tiden svälter invånarna. För Vera blir kriget till slut vardag samtidigt som det dikterar hela hennes tillvaro. Hon leker med sin vän Katja. Men de letar också bombsplitter, ved och fallfrukt.
Vera funderar mycket på rättvisa och orättvisa. Är det rättvist att hon får mer mat än Katja? Är det rättvist att Katja ofta får brev från sin pappa och Vera inte några alls? Här finns också ljusglimtar, som nyårsfester, höjda matransoner och hjälpsamma medmänniskor. ”