Källkritikens dag – 13 mars

Den 13 mars uppmärksammar man vikten av att lära sig att använda sig av källkritik när man är ute på internet.

Det är viktigt att inte tro på allt man hör och ser, utan alltid granska källorna kritiskt.

Spridningen av falska nyheter och ”alternativa fakta” blir allt vanligare, inte minst på nätet. Vi måste alla bli bättre på att kolla upp saker som vi ser och delar i våra flöden – på källkritik helt enkelt.

Facebooksidan Metros Viralgranskaren hjälper dig reda ut om storyn som sprids på sociala medier är sann. 

Statens medieråd finns material kring Källkritik.

Här har även jag samlat material kring arbetet kring källkritik.

På sidan Digitala lektioner hittar du färdiga källkritik lektioner för alla grundskolans elever. Det finns lektioner både på introduktions nivå som ger en grundläggande förståelse för vad digital källkritik är samt fortsättning lektioner med praktiska övningar där eleverna får lära sig hur man kritiskt granskar till exempel webbplatser och bilder. Här finner du lektioner för åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9.

Första hjälpen för källkritik på internet.

Första hjälpen för källkritik på internet Vad är syftet med källan? Fundera! Vilken typ av källa? Text bild, film, ljud, animation i vilket sammanhang är källan publicerad? ​

Vad säger Barnkonventionen?

Vad säger Barnkonventionen om källkritik på nätet? och vad säger barnkonventionen?

Barnkonventionens hemsida går det även att ta del av affischen och foldern på olika språk.

Vem, vad, när, varför och hur? De här fem frågorna är ett enkelt verktyg som kan användas för att träna både elever, barn och unga i att skaffa sig bättre källkoll.

Begreppet ”De fem superfrågorna” förekommer bland annat i programmen ”Är det sant?” för årskurs 4-6 och ”Hur vet du det” för årskurs F-3, men själva frågorna kan användas som ett verktyg och en metod i alla målgrupper.

Vad innebär De 5 superfrågorna och hur kan du jobba med dem i klassrummet?

  1. Vem? Vem är avsändaren? Låt eleverna undersöka vad det är för konto eller källa. Är det en etablerad nyhetskälla eller ett anonymt konto på nätet?
  2. Vad? Vad är som faktiskt påstås? Uppmana eleverna att ta sig bort från plattformar som Tik Tok, gå in på en sökmotor och lära sig mer om problemen och fördelarna med att söka information på nätet.
  3. Varför? I till exempel ett krig vill båda sidor få det att framstå som att det går bra. Skapa en förståelse för att det kan finnas många sidor som vill och tycker saker. Förklara att det också kan också finnas bedragarkonton som genom att sprida till exempel gamla klipp på bomber och gråtande kvinnor vill få dig att skänka pengar.
  4. När? Låt eleverna fråga sig om informationen är aktuell och uppdaterad. Det har förekommit spridning av bilder och filmer som egentligen är från tidigare tillfällen. Explosioner som kanske förvissa hänt i Ukraina tidigare men som sprids på nytt.
  5. Hur? Påminn eleverna om att falska påstående kan spridas på många olika sätt. Det kan vara deep fakes eller AI-konstruerade ansikten på människor som inte finns i verkligheten, men också filmsekvenser som är riktiga i sig – men personen som delar den vidare kanske påstår något som inte stämmer med verkligheten genom att misstolka eller missa information.
  6.  

Använd gärna “De 5 superfrågorna” som en påminnelse, antingen att sätta upp på väggen i ett klassrum eller på insidan av elevernas bänkar eller skrivblock.

 

Här hittar ni ett blad i olika storlekar att ladda hem och skriva ut.

Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är att både hon och reportern Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sannings röst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

 

I sex avsnitt via UR program “Är det sant” får vi ta del av källkritik, ämnade för grundskoleelever i åk 4 till 6 för åldrarna 10 – 12 år får vi lära oss mer om källkritik, reklam, nyheter, att fuska med bilder, tjejer och killar i media och att vara på internet.

För grunskoleelever mellan Förskoleklass till åk 3 har UR programmen, “Hur vet du det” där man i fem avsnitt pratar om vilka källor man kan använda sig av. Programmet “Surfarna” där vi i åtta avsnitt får lära oss om källkritik. Samt programmet “Tisdagskollen med Farzad” som innehåller 32 avsnitt där Farzad är på jakt efter ny och spännande kunskap tillsammans med er lyssnare. Därför pratar han varje vecka med ett barn som har superkoll på något.

Via den fejkade hemsidan Åsneryd kan man arbeta med källkritik och informationssökande med elever från åk 4.

 

Här berättar Bibblabella hur de har arbetat med hemsidan.

Octopus paxarbolis
Sällsynt foto av trädbläckfisken.

Natur och Kultur delar med sig av praktiska tips på hur du tillsammans med din klass (åk 3-6) kan arbeta med källkritik och källor här.

 

Materialet är kostnadsfritt och riktar sig för åk 3-6 år.

 

I foldern innehåller de lektionsförslag och tillhörande kopieringsunderlag där du får praktiska tips på hur du kan arbeta med källkritik med dina elever.

 

Här kan du även via natur och kultur få lektionstips för åk 3 till 6 där du kan granska och förstå källor, hur du kan jobba med källkritik i engelska för årskurs 7 till 9.

Skolbibliotekarien på Årstaskolan har skapat en Mikportal.

 

MIKportalen är en sajt där de samlat uppgifter och material för att arbeta med grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation. Alla dessa delar faller inom ramen för MIK.

Teckenspråkig material om källkritik

r finner ni material som är teckenspråkigt och ger eleverna en introduktion till att tänka kring källkritik och vilka källor vi kan lita på och varför.

 

Programmet är indelat i 4 olika delar:

  • Vad är en källa
  • Källkritik
  • Algoritmer
  • Att dela saker på Internet.

Lajka är en kostnadsfri digital plattform med material för elever, skolpersonal och föräldrar. Här hittar du verktyg för att skapa en schysst nätvardag.

 

Via sidan kan ni bland annat arbeta med källkritik från förskoleåldern upp till åk 9.

Källkritik med Bamse och hans vänner

Med Bamse och hans vänner kan de unga lära sig om källkritik.

Här har jag samlat Bamses olika seriestrippar där Bamse lär barn om källkritik. Här kan ni ta del av ”Bamse och den mörka skogen” och Vem är tjuven” som släpptes specialutgåva som skolor och bibliotek kan beställa här.

 

Efter varje seriestripp finns det diskussionsfrågor med tillhörande frågor att fundera runt.

 

Till denna serietidning används lärarhandledningen ”Källkritik med BAMSE – ett lektionsupplägg för åk 1-6” som finns att ladda ner gratis här. Eller här.

 

Jag har även lagt till serietrippen “Är Bamse en buse”som kommer ifrån registreringsnumret nr 15 2017 som hade tema källkritik. Efter den finns det även där diskussionsfrågor med tillhörande frågor att fundera runt.

Råd 1: Prata med en vuxen. Om du stöter på något på nätet som du funderar över eller oroar dig. Prata med en vuxen om det.

Råd 2: Förklara de roliga. Många vuxna har svårt att förstå varför vissa saker på nätet är roligt – försök förklara för dem!

Råd 3: Man får ångra sig. Tänk på att du alltid har rätt att ångra dig. Även om du har lovat att vara med på något, skicka en bild eller vara vän med någon så kan du alltid ta tillbaka löftet och säga nej. Så känn efter: Känns de här bra i kroppen? Är det här du vill? Om inte: Säg nej.

Råd 4: Anmäl om du blir kränkt! Anmäl om du ser något som du tycker är olämpligt. Ta reda på var och hur man anmäler i den app eller tjänst som du använder. Anmäl absolut om du blir kränkt eller mobbad. Anmäl också om du ser någon annan blir kränkt eller mobbad. Till exemplet om DI ser något rasistiskt. Ta hjälp av en vuxen.

Råd 5: Visa detta. Visa den här artikeln för dina vuxna och be dom läsa.

Källkritik affisch för de yngre
Källkritik affisch för de äldre

Barnens Bibliotek har tagit fram en affisch med böcker med temat ”Livet on Line”.

Jag har även skapat en lista på böcker om berättelser och fakta om livet på nätet. Möjligheten finns att själva lägga till fler böcker om man märker av att de saknas någon.

Zombie-Zack är en lättläst och underhållande samt spännande bok som koma användas när man diskuterar källkritik på nätet. Här kan ni läsa mer om boken.

Känner du till Skolverkets sidor om integritet och säkerhet på nätet?

 

Sidorna är en del av Kolla källan som syftar till att ge stöd och inspiration i arbetet för att eleverna ska lära sig att agera säkert och ansvarsfullt på nätet samt för att öka deras källkritiska förmåga.

 

Här kan du även ladda ner affischer med kolla källan på nätet.

Nätpratet ser inte lika ut för alla. För alla är olika. Men oavsett ditt barns ålder och intressen, eller din egen förkunskap, kan du lära dig mycket genom att ställa frågor. Därför har man tagit fram ett batteri med frågekort att använda i samtalet med inriktning barn under 8 år, 9 till 12 år, 13 till 16 år, 17 till 18 år. Frågorna kan ställas av både vuxna och barn, och ni väljer själva hur många kort ni behöver för just ert nätprat.

Om du gillar denna sida med alla tips inför källkritikens dag, får du gärna tipsa andra om sidan och tagga gärna @gullislastips alternativs #gullislastips

Om du har tips på andra bra material eller sidor får du gärna tips mig om dessa.

Dela gärna detta inlägg:

One Reply to “Källkritikens dag – 13 mars”

Lämna ett svar