Fördelar du får av att läsa!
I läroplanens övergripande mål och riktlinjer står att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
– Hur uppnår vi det?
Läs, läs och läs! Läs högt tillsammans, läs tyst själva, läs olika sorters texter, jämför olika sorters berättande – filmer, serier, böcker – prata om språkets uppbyggnad och lek med orden! Berätta egna berättelser, skriv egna texter och testa olika uttryck och genrer. Text är roligt, mysigt och spännande!
Slukaråldern är ju fantastisk, men den sorgliga sanningen är att allt färre barn blir bokslukare. De motsträviga och ovilliga läsarna blir fler. Men vi som jobbar med böcker och läsning får ju inte ge upp – det är dags att ta kampen för mer läsglädje och läslust!
När barnen själva lär sig läsa är det viktigt att uppmuntra och heja på läsutvecklingen. Första steget är att knäcka koden och det i sig kan vara olika svårt för olika barn, men sedan är det också viktigt att man står bredvid och uppmuntrar läsning – all typ av läsning.
Utgå från barnets intresse och lust. Släpp dina egna gamla favoriter och käpphästar. Vill barnet bara läsa serietidningar – fine! Vill det bara läsa fantasy och ratar dina förslag om Anne på Grönkulla och Det blåser på månen – helt ok!
Läsning är frihet, så att tvinga ett barn att läsa en bok är inte ett framgångsrecept för ökad läslust.
Läs recensioner från bokbloggare. Prata med barnbibliotekarier och utnyttja kunskapen som finns i bokhandeln.
Läsglädje får en att läsa mer.
När man läser mer blir man en bättre läsare. En bättre läsare vågar läsa och förstå texter som känns svåra eller inte är riktigt lockande. Det är skillnad på en text som man måste läsa och en text man vill läsa. För att motivera en till att läsa den första texten måste man känna att man kan.
Jag anser att barnböcker är ett fönster till den magiska fantasin man hade som barn.
Som vuxen tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att ålderskategorin inte är en restriktion man måste hålla sig till. Jag älskar vuxenböcker såväl som barn- och ungdomsböcker. Men inget är så uppfriskande som den livliga och oskyldiga fantasin som i en barnbok.
Regelbunden läsning leder till ett starkare språk, större ordförråd, rikare fantasi, bättre självförtroende och mycket mer. Genom att läsa blir vi bättre på att uttrycka oss och formulera våra innersta tankar och önskningar. Därför är läsning både språkkunskap- och personlighetsutvecklande.
Det innebär att ett barn som läser regelbundet har större möjligheter att lyckas i skolan och i livet. Av den anledningen är det viktigt att tidigt väcka läslust och stärka läskulturen. Bästa sättet att göra det på är genom att påvisa hur roligt och utvecklande det är att läsa. Böcker är fantastiska de öppnar nya världar och gör det möjligt för oss att göra resor till andra platser och tider där vi får lära känna olika personer och uppleva situationer som vi annars aldrig skulle göra.
Här nedan kommer jag berätta mera om varför det är viktigt med läsning och dess olika fördelar samt vikten av att läsa olika genrer.
Bilderböcker
Det är aldrig för tidigt att börja läsa för ett litet barn. Redan vid sex månaders ålder kan barn koppla ihop bilder med ord. Och forskning visar att de barn man läser högt för, får ett större ordförråd och har senare oftast lättare att lära sig läsa och skriva.
Så det är aldrig för tidigt att börja läsa och bygga ordförrådet. Men det är heller aldrig för sent!
När barnen är små har de inte tålamod nog att bara sitta och lyssna till ord, de har helt enkelt inte förmåga att skapa bilder inne i sina egna huvuden för att berättelsen ska få liv. De behöver bilder att titta på för att överbrygga de abstrakta lästa orden till bilder inne i huvudet.
Att förstå hur bilder kan ersätta verkliga objekt är avancerad tankeverksamhet! Att läsa av och tolka bilder kräver också träning, så fortsätt med bilderböcker även sedan barnet lärt sig läsa. Genom att exponeras för mycket bilder bygger barnet upp en repertoar av bilder som kan hjälpa barnet att tolka sammanhang och förstå omvärlden.
Tala om bilderna och starta ett samtal kring vad barnet ser i bilden. Få barnet att sätta sina egna ord på vad de ser. Börja prata om det barnet först tittar på och fråga t.ex “Hur känner du nu?”, “Vad tror du händer sen?” eller “Vad kan ha hänt innan?”. Gå sedan vidare till en annan del i bilden, kanske nåt som händer i utkanten eller i bakgrunden. Titta på bilder om och om igen, ofta ser man nya saker eller nyanser. Tänk också på vilka bilder du vill prägla in hos barnen, barn är mycket perceptiva och formas lätt.
Här har jag samlat boktips och recensioner på bilderböcker för olika åldrar:
Lättlästa böcker
För de som saknar läsmotivation känns det roligare om boken är lättläst och lättare att ta sig igenom. För den ovilliga läsaren kan en lättläst bok vara vägen till läslusten. Och för somliga kanske ingenting egentligen är lättläst, men åtminstone lättare än det som är riktigt svårt. Många tror att det bara är barn eller ungdomar med lässvårigheter, dyslexi eller koncentrationssvårigheter som behöver lättlästa böcker. Så är det inte. Alla kan behöva en lättläst bok ibland. Oavsett hur god läsare man är kan det ändå finnas ord eller ämnen som känns obegripliga.
Här tipsar jag om olika lättlästa böcker för lågstadiet och mellanstadiet.
Grafiska serieböcker & serietidningar
Att läsa grafiska serieböcker kan öka läsglädjen hos unga läsare, särskilt hos de som kämpar med läsningen. Läsarna kommer snabbt in i nästa bok med samma karaktärer, miljö och språk. Detta i sin tur skapar ett bra flyt i läsningen. Om man läser grafiska serieböcker och serietidningar får unga läsare att ta sig an mer avancerad text. Forskningen visar också att serier får barnen att lära sig, och använda, mer avancerade ord som de normalt inte skulle använda. Grafiska romaner är också böcker som har samma lättläst bearbetning som böcker med längre text. Detta bildstöd är väldigt omtyckt hos barn och unga
Här tipsar jag om olika grafiska serieböcker och hur man kan lyckas öka läsglädjen med hjälp av serietidningar, grafiska serieböcker samt hybridböcker som är böcker som ofta har en text som oftast löper parallellt med bilderna inklusive text i pratbubblor eller liknande.
Hybridböcker är ett modernt sätt att öka läsfrämjandet och uppmuntra till läsning!
Hybridböcker är böcker som kombinerar element från olika genrer eller medier. De är uppbyggda som kapitelböcker med varierande mängd text, likt grafiska serieromaner och textrika bilderböcker. Bilderna kan vara illustrerade i färg eller i svartvitt och kan förekomma sporadiskt bland texten eller på helsidor för att förstärka handlingen eller tillföra ännu mer till läsupplevelsen. Texten i hybridböcker kan förekomma som lättlästa textrutor skrivna med korta rader eller som vanliga kapitelböcker. Delar av texten kan även förekomma som pratbubblor i illustrationerna.
Hybridböcker kan vara en mix av fakta och fiktion och det unika samarbetet mellan text och bild ger en extraordinär läsupplevelse som kan vara ett sätt att göra läsningen mer interaktiv och engagerande för barn och ungdomar. Hybridböcker är ett modernt sätt att öka läsfrämjandet och uppmuntra till läsning.
Bokserien “Handbok för Superhjältar”, bokserien “Karma och Jonar”, trilogin “Mutanterna”, bokserien Hokus Pokus och faktabokserien “Sveriges fantastiska historia“ är alla exempel på hybridböcker som kombinerar olika element från olika genrer eller medier.
Hybridböcker är ett modernt sätt att öka läsfrämjandet och uppmuntra till läsning, och det är kul att se att det finns så många olika böcker att välja mellan och vi hoppas att de kommer att släppas flera i framtiden.
I det större blogginlägget “Väck läslusten med hybridböcker” kan ni läsa mer om fördelarna med hybridböcker samt ta del av flera olika boktips på böcker skapade i hybridformat som riktar sig till olika åldrar.
Roliga böcker
Humor är bästa sättet att få barnen att älska böcker. De handlar om pruttar, har dåligt språk eller helt enkelt inte är bra. Nej, glöm allt negativt du hört om roliga barnböcker. Humor är den bästa öppningen för barn som vill läsa.
Glöm allt vad mutor och tvång för att få barnen att läsa — hemligheten för att locka fram läslusten hos de mest motsträviga barn stavas humor.
Här kan ni ta del av olika roliga böcker för olika åldrar.
Deckarböcker
Att läsa deckare skärper ens hjärna. Samtidigt som en deckaren är spännande är det även en trygghet för läsaren att man vet att historien kommer att ordna upp sig.
Här tipsar jag om olika deckarböcker för olika åldrar.
Faktaböcker
Om man läser faktaböcker så ställer man sig frågor kring vad som är sant. Ju mer man läser desto bättre blir man på detta.
Att läsa faktaböcker om olika ämnen som intresserar kan väcka läslust även bland de mest omotiverade läsarna. Genom att läsa faktaböcker fyller man på ordförrådet, utvecklar språket och ökar förståelsen både för sig själv och sin omvärld.
Här tipsar jag om olika faktaböcker för olika åldrar.
Historiska böcker
Historiska böcker lär läsarna att se vår samtid i ljuset av vår historia. Historiska böcker rustar den unga generationen att själva påverka sin framtid. Att läsa historiska böcker ger oss perspektiv på samtiden och förståelse för det förflutna.
Här tipsar jag om olika historiska berättelser för olika åldrar.
Om man läser romaner gör att man kan sätta sig in i bokkaraktärernas relationer och man blir påmind om olika perspektiv och sätt att se på saker och det kan underlätta i ens egna relationer utanför romanerna.
Här tipsar jag om olika romantiska romaner för olika åldrar.
När man läser mycket fiktion kan man få lättare att läsa av känslosignaler och att analysera andra personers motiv. Det kan i sin tur göra en till en mer förstående medmänniska.
Här tipsar jag om olika magiska fiktion böcker för olika åldrar.
Skräckböcker kan sänka tröskeln till läsningen genom att läsarna känner igen läskiga historier eller karaktärer. Vissa skräckböcker har till exempel filmatiserats, vilket innebär att läsarna känner igen boken innan de ens börjat läsa den. Dessutom är skräckböcker ofta spännande i början av boken vilket får läsaren att vilja läsa vidare.
Finns det litteratur som är så läskig att den blir farlig på riktigt? Eller är det i själva verket så att skräck inte är så farligt som många tror? Kan det rentav vara bra för våra barn att uppleva lite skräck?
Lärare och bibliotekarier vittnar om hur eleverna fastnar och slukar flera böcker i rad om zombies, vampyrer, spöken eller andra rysligheter. Pirret i magen håller i sig, kanske är lampan tänd ibland om natten, men läslusten är väckt och förhoppningsvis lever den kvar livet ut.
Här kan ni ta del av skrämmande böcker för olika åldrar.
Vill du få bättre minne, minskad stress, bli mer empatisk och bli smartare? Det fantastiska är att lösningen finns att få helt gratis på ett bibliotek nära dig. Läsning är rena rama mirakelmetoden.
Det bästa är att forskningen visar gång på gång att din stund med boken är väl investerad tid. Stressen minskar, du blir modig och empatisk och du minns bättre genom hela livet – bland annat.
Läsning förbättrat minnet och koncentrationsförmågan
När barn har fått en favoritbok som den vill lyssna på om och om igen är det ett tecken på att de minns berättelsen och vad som händer i den. Små barn har ofta svårt att sitta still och fokusera. När de sitter och lyssnar en längre tidsperiod är det ett tecken på att de har utvecklat koncentrationsförmågan. Ett gott minne och god koncentrationsförmåga är viktiga kognitiva förmågor för att lyckas i skolan.
Studier visar att hjärnan stimuleras när du läser. Det verkar som att hjärnan i det här fallet fungerar som en muskel som stärks när du använder den. Och precis som muskler som förtvinar om du inte använder dem försvagas hjärnan om det inte får vara aktiv.
Läsning ger bättre resultat i skolan
Det säger sig självt: Du läser många ord – du lär dig många ord. Framför allt för barn är det här viktigt. Barn som får böcker lästa för sig redan som riktigt små kommer att ha lättare för sig i skolan resten av livet och ha ett större ordförråd. Men det är inte bortkastat på vuxna heller. Om du håller på att lära dig ett nytt språk, satsa på att läsa skönlitteratur på det språket. Men börja inte med Tolstoj, utan börja med barn- och ungdomsböcker och jobba dig sedan mot svårare litteratur.
Studier visar att barn som har blivit lästa för i tidig ålder har ett betydligt större ordförråd än barn som inte har blivit lästa för i tidig ålder. En sjuttonåring som läst/lyssnat till texter regelbundet under sitt liv har ungefär 50.000-70.000 ord i sitt ordförråd. En som inte har gjort det har ungefär 15.000-17.000 ord.
Mats Myrberg professor i specialpedagogik och Ingvar Lundberg professor i psykologi menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.
Redan vid sju års ålder kan skillnaden vara stor, vilket innebär att barn som läser och lyssnar till texter regelbundet får ett försprång redan från första skolåret. När barnen känner att de hänger med på lektionerna och klarar av uppgifterna ger det en positiv spiral. De flesta av oss känner igen oss i att det som man är bra på också blir roligt.
Läsning stöttar den kognitiva utvecklingen
Kognitiv utveckling är uppkomsten av förmågan att minnas, förstå, analysera, jämföra och lösa problem. Ju mer vi läser för våra barn, desto mer växer deras ordförråd och förståelse för världen runt omkring dem. För att hänga med i berättelsen behöver barnen lära sig att snabbt ta till sig och förstå ny information. Det är en färdighet som följer med dem genom hela livet.
Du har säkert varit med om att läsa en sida i en bok gång på gång, utan att förstå, eller komma ihåg vad som står i den. Detta händer ofta mig när jag läser något som jag tycker är tråkigt. Hur mycket jag än försöker koncentrera mig på texten börjar mina tankar vandra iväg åt annat håll så fort jag börjar läsa. Jag får också svårare att förstå det jag läser om texten innehåller långa eller svåra ord, eller om innehållet i sig är komplicerat.
Läsförståelse är förmågan att tolka innehållet i en text. För fullgod läsförståelse krävs en massa förmågor. Vi behöver kunna avkoda texten på ett eller annat sätt. Vi behöver också förstå orden och grammatiken i texten. Vi behöver kunna tolka innehållet och dra slutsatser av det som står. Vi behöver ofta kunna ”läsa mellan raderna”, dvs förstå ett budskap som inte är uttryckligen skrivet i texten. Vi behöver också kunna koncentrera oss på texten, och komma ihåg det vi har läst. Den som har svårt med läsförståelse kan ha problem med en eller flera av ovan nämnda förmågor.
Du vet aldrig när du behöver den kunskap som du får in i hjärnan när du läser. Men det man kan vara säker på är att den som vet mycket står bättre rustad för alla situationer än den som inte vet någonting. Läs varierad litteratur och glöm inte att du kan lära dig massor av att läsa skönlitteratur.
Läsning stärker din analytiska förmåga
När du läser en roman måste du komma ihåg vad karaktärerna heter, deras personligheter, nyanser i deras karaktärsegenskaper och vilka i boken de hör ihop med. Utöver det ska du hålla ordning på handlingen. Det låter kanske enkelt men är komplicerat för hjärnan. Ju mer du får hjärnan att minnas, desto fler kopplingar skapas i hjärnans minnescentra och desto starkare blir de redan existerande kopplingarna.
Det är ingen slump att du blir bättre och bättre på att räkna ut vem det var som gjorde det innan du har kommit till bokens upplösning. Framför allt gäller det här om du också har tillfälle att diskutera boken med andra efter att du har läst den. Heja bokklubben, helt enkelt!
Läsning hjälper dig att hålla fokus och minskar stress
Idag har många krav på sig att gå i skolan samtidigt som man ska vara uppdaterad inom det senaste, kolla chattar med ett par kompisar, ögnar igenom Snapchat och Tiktok och liknade sidor och svara i telefon. Om du ser till att läsa i en bok varje dag kommer du att bli bättre på att låta hjärnan fokusera på en sak i taget. Och det är väldigt viktigt för att du ska kunna vara produktiv.
Forskning visar att ditt blodtryck kan sjunka av att du läser böcker. Men här gäller det att noga välja vad du läser. Läs inget som gör dig upprörd, utan fokusera på njutningsläsning. Det finns studier som visar att de som lider av ångest kan må bättre bara av att läsa självhjälpsböcker – de behöver inte ens använda teknikerna som presenteras i boken.
Läsning stärker din empati
Att läsa, framför allt om du ska njuta av läsningen, kräver att du lever dig in i karaktärernas liv. Och om du lyckas med det så kommer du samtidigt att boosta din empatiska förmåga. Till exempel finns det studier som visar att de som läser mycket skönlitteratur är bättre på att avläsa andra människors känslor än de som inte läser. De blir också bättre på att leva sig in i hur det är att vara till exempel blyg eller utåtagerande, även om det är personlighetsdrag långt ifrån deras egen personlighet.
Från nybörjarläsar till bokslukare
Att kunna läsa med flyt är inget krav för att bli en aktiv läsare, men det underlättar. I början av läsutvecklingen är den inre motivationen, läslusten, ofta hög. Glädjen är stor när barnet knäckt läskoden och den nya världen öppnar sig. Men för att behålla läslusten behöver barnet förstå det den läser. För det krävs ett bra ordförråd och en viss läshastighet. God läshastighet kommer med ortografiskläsning och går bara att få genom olika övningar.
Dessutom behövs ett stort eget driv för att orka läsa. Forskning har visat att det krävs cirka 5 000 timmars läsning för att bli en läsare med flyt och med ett bra ordförråd. Flyt i läsningen ger visserligen inte automatiskt läsförståelse, men det underlättar. 5 000 timmar kan låta oöverstigligt. Under sin läskträning kommer barnet periodvis att uppfatta läsningen som trög och jobbig. Därför behöver barnen träna och förstärka sitt sin läsförmåga, närsomhelst och överallt. Det är självklart en fördel om lässtunderna kan göras lustfyllda, eftersom läslekar och repetition behöver ske både i och utanför skolan. I och med elevernas olika förutsättningar utanför skolan har fritidshem men här ett viktigt kompensatoriskt ansvar.
Får vi till en flytande läsning så ökar läsförståelsen med 40%. God läsförmåga innebär att både ha god avkodning och förståelse säger läsforskaren Barbro Westerlund.
Låt barnen hitta rätt bok efter rätt läsnivå
För att se till att eleverna lånar böcker på rätt nivå, kan de använda sig av femfingertestet. Testet innebär att eleverna läser en slumpmässig sida ur boken de är intresserade av, och sätter upp ett finger för varje ord som är svårt att läsa eller förstå. Blir det ett finger är det en enkel bok, men om det blir fem fingrar – är den för svår.
Samband mellan läsning och skrivning
Träning av den språkliga förmågan, t. ex ordförråd, grammatisk förmåga och språkförståelse och fonemisk medvetenhet har visat sig kunna bidra till bättre läsförståelse. Avkodning och stavning kan också förbättras av ett bättre ordförråd, och en kunskap om hur språket är uppbyggt.
Att bli en läsande och skrivande människa – att erövra skriftspråket – är i skriftspråkliga kulturer en viktig milstolpe under uppväxtåren. Det handlar om att lära sig läsa så att man förstår vad man läser och skriva så att andra förstår vad man skriver, men det är inte allt. Inträdet i den skriftspråkliga världen innebär något mer. Att bli skriftspråklig förändrar på avgörande sätt livet för en människa. Läsandet och skrivandet öppnar för nya möjligheter att se på och påverka sitt eget liv och andras.
Framgång och makt
Det är oftast de som kan uttrycka sig i tal och skrift som får komma på arbetsintervju. Att ha ett bra jobb ökar din chans att bli framgångsrik.
Ord och språk är ett maktmedel, där du kan vara med att påverka. Det är din demokratiska rättighet.
Fördelar vid högläsning
När man läser högt för sitt barn uttalar man orden mer precist och tydligt än man gör i dagligt tal och barnen hör dig använda en annans ord, meningsbyggnad och språk. Det i sig kan hjälpa barnet i sin språkliga utveckling.
Barnet exponeras för nya ord och det berikar ordförrådet.Genom högläsning kan barnet ta del av berättelser och fakta som det annars inte har läsförmåga att inhämta själv. Som förälder kan du alltså hjälpa ditt barn att nå världar det ännu inte klarar nå själv.
Genom att barn inser att de genom att tolka bilder och bokstäver kan få uppleva saker på egen hand väcks lusten att lära sig konsten att läsa. De flesta barn är väldigt fascinerade av läsningens mysterium.
Barnet övar upp sin koncentration och uppmärksamhet när det lyssnar till högläsning. På kuppen lär de sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, en handling och ett slut.
De inre bilderna och föreställningarna blir fler och man kan abstrahera fler och fler saker och berätta om sina upplevelser och förstå andras situationer.
Fortsätt med högläsningen långt upp i åldrarna! Barn behöver få känna glädjen i att klara av enkla böcker själva, men för att växa som läsare behöver de samtidigt ha språk- och innehållsmässiga utmaningar.
När barnet har ett hyggligt eget flyt i läsningen kan man växel läsa och läsa varannan sida (el vartannat stycke) för att både få högläsningens fördelar och få barnet att träna på att läsa högt själv. Uppmana barnet att försöka hänga med i texten när du läser och ta vid när du pausar.
Ordförrådet byggs som en snöboll – ju fler ord man har desto fler plockar man upp på vägen.
Jag har samlat högläsningstips för förskolebarn, förskoleklassbarn,lågstadiet,mellanstadiet och högstadiet alla bokrecensioner som passar som jag anser passar som högläsningsböcker.
Affischen ovan ger råd och tips på ett tydligt och pedagogiska sätt vilka fördelar man får av att läsa. Föräldrar kan göra mycket för att stödja sina barns läsutveckling. Ett gott samarbete med hemmen ökar möjligheterna för skolan att lyckas med uppdraget och därför riktar sig affischen både till lärare och till föräldrar.
Affischen passar att sättas upp i klassrum, skolbibliotek, bibliotek, skolskötarskans väntrum samt visas upp på föräldramöten och prata om samt använda sig av den längre och tillhörande fakta som står i detta blogginlägg bredvid de gula post-it lapparna. Framförallt bör man prata med eleverna om alla dessa fördelar.
Vad som står på de olika post-it lapparna är det ni kan se på det gula post-it lapparna ovan.
Läskunnighet är en avgörande drivkraft för utveckling och grunden för allt lärande. Läs- och skrivkunnighet skapar en positiv spiral, där läskunniga föräldrar är mer benägna att sända sina barn till skolan och ge dem möjligheten till utbildning.
Här kan ni få lite tips på hur ni väcker barnens läslust via denna affisch som kan användas i klassrummet, i skolbiblioteket eller under ett föräldramöte eller på annat allmänbildande sätt.
Så här stor kan läsningen göra
Mats Myrberg professor i specialpedagogik och Ingvar Lundberg professor i psykologi menar att man som vuxen behöver ett ordförråd på minst 50.000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.
När man börjar på lågstadiet har man i genomsnitt 7000 ord i sitt ordförråd och om man inte regelbundet läser eller lyssnar till böcker och texter så har man som 17-åring bara mellan 15000 och 17000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot har läst eller lyssnat på böcker, tidningsartiklar och andra texter regelbundet så är ordförrådet påfyllt med minst 50000 ord vilket alltså är början för ett gott vuxenliv.
Här ovan har jag skapat en affisch med inspiration från boken “Läscoachens ABC : Att bygga och coacha fram läshunger” av Maria Björsell. Fakta hämtad från Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet och Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet.
Här kan ni även läsa blogginlägget: ”Vikten av läsning – Spelar läsningen någon roll”.
Utifrån författarna Magnus Ljunggren och Helena Bross ”10 tips för att få barn att läsa” och Bonnier Carlsen, har jag skapat denna affisch med dessa 10 tips.
Detta är en affisch som passar för alla målgrupper och passar att smycka klassrummet, som skolbiblioteket samt att visa under ett föräldramöte.
Läsugglans lässtrategi gör att eleverna får en bättre läsförståelse och ökad läsglädje.
Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter.
Detta kan göras med hjälp av Läsugglans lässtrategi.
Elevernas läsförståelse kan utvecklas och förbättras för att bättre förstå texternas innehåll behöver de använda sig av olika lässtrategier.
Goda läsare använder automatiskt olika strategier för olika texter och sammanhang.
Alla elever kan bli goda läsare genom att läsa mycket och träna på olika strategier.
Med hjälp av Läsugglans lässtategi lär sig eleverna att förutspå, att ställa frågor och sammanfatta texten.
Goda läsares lässtrategier
Att bli en god läsare med bra läsförståelse påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter.
Elevernas läsförståelse kan utvecklas för att bättre förstå texternas innehåll och då behöver de använda sig av olika lässtrategier.
Goda läsare använder automatiskt olika lässtrategier för olika texter och sammanhang.
Läsundervisningen är inte bara något för yngre elever, utvecklingen måste fortsätta ända upp i gymnasiet. Eleverna blir aldrig ”klara” med sin läsutveckling, de behöver stöd genom hela skolgången. Och det är inte bara i Svenskan som läsförståelsen krävs utan i alla skolämnen i alla åldrar.
Här kan ni ta del av sju olika lässtrategier i affischformat med kort tillhörande beskrivande text samt tillhörande bilstöd som riktar sig till alla åldrar från förskolan upp till gymnasiet och inom alla skolämnen.
Goda läsares olika lässtrategierna är:
Förutspå
Ställa frågor
Göra kopplingar
Övervakar
Mellan raderna
Skapa inre bilder
Sammanfatta
*Lässtrategierna är hämtade från olika forskningsbaserade ställen.
Stötta ditt barns språkutveckling
Via affischen “Stötta ditt barns språkutveckling” hittar ni tips som utgår från vanliga steg i barns språkutveckling men tänk på att alla barn är olika och en del behöver mer tid!
Det finns massor av sätt att kommunicera – alla är lika bra!
Via denna affisch kan ni ta del av kortfattad vägledande tips på hur man stöttar barns språkutveckling utifrån logopeders kunskap. Utifrån tydliga bilder och tillhörande beskrivande faktatext kan ni ta del av hur barns tal- språk och kommunikation förändras från 0 år upp till vuxen ålder.
Affischen passar för förskolan hela vägen upp till åk 6.
Affischen finns även att ladda ner på Engelska.
Boksamtalsfrågor
Man kan även använda sig av boksamtalskort, syftet med dessa boksmamtalskort är att stärka läsförståelsen och få fler att förstå vikten av boksamtal. När man läser en bok är det viktigt att arbeta med det man har läst. Det går att bearbeta böcker på många sätt, det vanligaste är att skriva bokrecensioner, läslogg, presentera en bokpresentation på olika sätt eller göra en dramatiseringar.
Med hjälp av dessa boksmatalsfrågor kan man samtala och utvecklas tillsammans med utgångspunkten i böckernas värld samtidigt som det är ett utmärkt sätt att arbeta med språkutvecklingen och läsförståelsen och förhoppningsvis skapar samtalen om böckerna nyfikenhet till mer läsning.
Boksamtalsfrågor är ett häfte fyllt med mer en 100 olika kort fyllda med olika pedagogiska bokfrågor som kan användas i samtal om böcker och i samband med bokläsning.
Frågorna går att använda till vilken bok som helst. frågorna går att använda både om deltagarna har läst samma bok eller om de har läst olika böcker.
Korten passar från ca 6 år och uppåt och kan användas i ett klassrum, bokklubb, bokcirkel eller för varje enskild bokälskare.
Syftet med den här boksmamtalskorten är att stärka läsförståelsen och få fler att förstå vikten av boksamtal. När man läser en bok är det viktigt att arbeta med det man har läst. Det går att bearbeta böcker på många sätt, det vanligaste är att skriva bokrecensioner, läslogg presentera en bokpresentation på olika sätt eller göra en dramatiseringar.
Med hjälp av dessa boksmatalsfrågor önskar jag att fler att ägna sig åt att samtala om böcker.
Man brukar säga att man bär läsa en kvart om dagen för att öka läsförståelsen och läshastigheten.
Bara på ett sommarlov kan gapet mellan ett läsande barn och ett barn som inte läser utgör 3 månaders skolundervisning bland våra elever. Visst är det lov och inte skola, men att inte läsa under sommaren gör att barn tappar mycket av de läsfärdigheter de lärt sig under skolåret.Läsa är något vi gör hela tiden och en förmåga vi behöver för att klara av vardagen. Därför behövs läsningen hållas igång även när det är lov.
För att motivera läsningen under lovet och i klassrummet som i hemmet har jag tagit fram detta lästräningsmaterial som jag kallar “Poppande läsning”.
Här kommer ni få ta del av hur man kan motivera till läsning under lovet, i klassrummet och i hemmet. Allt med hjälp av popcorn.
Lästräningsmaterialet går att använda inom hela grundskolan då det finns olika material som riktar sig til olika åldrar.
Via min butik på Skolmagi kan ni ta del av andra inspirerade, underhållande och pedagogiska bok- och läsaktiviteter.
Via mitt blogginlägg Läsfrämjande aktiviteter för barn & unga och andra viktiga temadagar kan ni ta del av massa olika bok- och läsaktiviteter.
Jag hoppas att ni uppskattar denna typen av blogginlägg och att ni gärna gillar inlägget och jag hoppas att ni även vill dela vidare detta inlägg på era sociala medier, där ni taggar Gullis lästips.
